Förra veckan promenerade jag in till Mariatorget för att gå på lunch! Björk låg i vagnen och somnade snällt utan några större protester. (Hör inte till vanligheten!) Perfekt eftersom jag hade bestämt telefon-dejt med Christin! Det är himla fint att höras med jämna mellanrum. Checka in hur vi mår, vad som händer och tillsammans konstatera att sömn och småbarnsåren är något som inte drar helt jämt. Skönt att få beklaga sig efter en rörig natts sömn hos någon som är i samma sits. Tack Christin! Det blåste som sjutton på Liljeholmsbron och hösten var ett faktum i Tanto. Tänk att vi bodde ett stenkast från detta för några år sedan. Kan sakna det ibland. Jag var extremt tidig så jag tog den långa vägen genom Tanto och förbi Zinken och alla kolonistugorna där. Fina färger och fina hus! Och fina raka linjer. Sen var jag framme vid målet för promenaden. Van der Nootska-palatset! Inte varje lunch som äts i ett palats faktiskt. Men det viktigaste var ändå sällskapet för dagen. Maria, Helena och Monica! The Original Snickeriet-gänget! Tre otroligt inspirerande och drivna kvinnor som jag numer kan kalla mina vänner. Saknar tiden då vi delade kontor med varandra. Lunchen kändes som två minuter men vips så hade vi suttit där i över två timmar och blev ombedda att gå eftersom stället skulle stänga. Jahapp! Kul att man kan stänga nåt ställe (: Åt en god men ganska liten lunch. Bakad portobellosvamp med brynt smör och lingon + potatispuré. Fick höra sen att dom brukar ge påfyllning om man ber snällt. Jag kan äta hur mycket som helst nu när jag ammar. Att ha någon som äter på en 24/7 gör mig ständigt hungrig. Så skildes vi åt och jag hoppas det inte ska dröja en pandemi till innan vi lyckas ses alla. Tog tunnelbanan hem sen och upptäckte när jag kom hem att jag tydligen hade nött hål bak i byxan. Kul jul.